Jobb
Mitt huvud är tomt. Där finns ingenting. Jag sitter och stirrar ut i luften. Jag hör ingenting, känner ingenting. Där finns ingenting...
Kan man tro. Sanningen är den att där finns på tok för mycket. Jag orkar inte sortera. Jag klarar inte av det. Det snurrar runt runt. Jag känner mig yr. Hyperventilerar, måste sätta mig ner. Jag stirrar ut i luften. Föreställer mig att det är tomt.
Hur som helst tog jag inte Göteborgsjobbet. Lönen var bra - för att vara ett hästjobb. Jobbet var helt okej och alla var trevliga. Men jag vill inte bli fångad igen. Sova i en våningssäng i en liten stuga. Övervakningskameror som förevigar varje steg, staket och grindar med larm. Jag vet inte så mycket egentligen - förutom en sak; jag är som tigern, som örnen ovan bergstoppen. Fri.
Imorgon sitter jag på tåget igen. Mot Mariefred. Jag antar att det blir bra. Jag hopppas, samtidigt som jag inte bryr mig. För jag vet inte vad på vad jag ska lägga min energi.
